Framtidsvägen 2009.

Ska det pratas kulturpolitik inför det kommande året är det varken finanskrisens påverkan på konstmarknaden eller kommersialiseringen av det svenska kulturlivet som är den hetaste frågan. Istället är det mest avgörande för den svenska kulturen en skolpolitisk fråga. Det kan tyckas långt från curatorutbildningar, Mejan och biennaldeltaganden men nu pratar vi framtiden och ett samhälles värdesättande av kompetenser. Det är stort och det är viktigare än Ikea-sponsrade utställningar på Liljevalchs och pratet om Klara Lidens stjärnkvaliteter ihop. Under våren fattar nämligen riksdagen beslut om den nya gymnasieskolan utifrån utredningen Framtidsvägen- en reformerad gymnasieskola. I utredningen föreslås en gymnasieskola där femtonåringar väljer om de ska gå en av de fem högskoleförberedande programmen eller en av de fjorton yrkesförberedande. Estetiska programmet har slutat upphöra och ingår istället i det humanistiska och mediaprogrammet har bakats ihop med samhällsprogrammet. Estetisk verksamhet slutar att vara ett kärnämne för alla elever i gymnasieskolan. Framtidsvägen är helt enkelt en rejäl urholkning av möjligheten att utbilda sig konstnärligt. Under en paneldiskussion på Konstfack i höstas hintade de utsända från utbildningsdepartementet att kritiken mot nedläggningen av estetiska programmet varit massiv och att det kan hända att det får vara kvar ändå. 2009 är året då vi håller tummarna för nästa generation kulturarbetare.